Som en våg

Jag känner mig trött och förvirrad, stark och beslutsam, obestämd och vilsen men samtidigt helt definierad och fast i min väg framåt. Jag vet vad jag vill och vad jag ska göra och gläds åt det, men samtidigt är det någonting hos mig som tvekar och som bromsar och vill att jag ska stanna upp och se mig om och kanske bakåt för att uppfatta det som har varit; något inom mig som vill hålla mig kvar i det jag har och som varnar mig för att min beslutsamhet är något som lurar mig in i en ny trygghet. Vad är emellertid denna gamla sk trygghet om den innebär att jag inte vågar utveckla mina inneboende krafter, inte vågar ge mig i kast med nya utmaningar utan fastnar i det som är tryggt men kvävande? Att våga säga nej till det som har varit och jag till det man är på väg att få om man inte låser sig i det förgångna, stelnade...



Fear, and panic in the air
I want to be free
From desolation and despair
And I feel like everything I saw
Is being swept away
When I refuse to let you go

I can't get it right
Get it right
Since I met you

Loneliness be over
When will this Loneliness be over?

Life, will flash before my eyes
So scattered and lost
I want to touch the other side
And no one thinks they are to blame
Why can't we see
When we bleed, we bleed the same

I can't get it right
Get it right
Since I met you

Loneliness be over
When will this Loneliness be over?

Loneliness be over
When will this Loneliness be over?