Toppstyrd socialdemokrati

Jag har aldrig varit socialdemokrat och kommer aldrig att bli någon heller, men jag tycker lite synd om medlemmarna i detta till medlemsantalet största partiet i Sverige. Det socialdemokratiska partiet rasar i opinionen och deras ledare Mona Sahlin har mycket litet förtroende hos den svenska befolkningen. Den till rörelsen knutna fackföreningen LO har också tappat förtroende och det blir inte bättre av att deras ledare visar sig vara inkompetent och inte alls någon motvikt till den girighet som grasserar ganska fritt i den svenska ledarskiktet, oavsett om det gäller industri, finanssektor eller politik. Hon har varit med om att se till att AMF:s förre VD Christer Elmehagen fick en mycket väl tilltagen pension och hon har uppenbarligen antingen inte kunna läsa innantill eller så har hon inte läst det underlag på vars basis hon sedan har varit med om att fatta beslut. Oavsett hur det har gått till har hon visat tydligt hur hon brister i kompetens och omdöme.

Wanja Lundby-Wedin sitter naturligtvis kvar trots att hon uppenbarligen inte har en aning om vad hon gör i de styrelser hon sitter i. Hon avgår från några uppdrag, bl a det styrelseposten i AMF. Medlemmarna i de olika facken är med rätta upprörda över hur det socialdemokratiska frälset handlar helt i en egen värld, utan någon kontakt med medlemmarna, men det räcker inte för att den hårt kritiserade ordföranden ska avgå.

Socialdemokraterna, rörelsen, kan aldrig ha fel och om den har fel så är det någon annans fel att den har kommit att ha fel, vilket den inte har.

'Vilken kvinna ska offras nästa gång?' frågar sig Maj-Britt Theorin och välter så över skulden för affären på någon nebulös mansentitet som på något sätt skulle vara ansvarig för att LO har en inkompetent ordförande. 'Hon har gjort fel i AMF, men inte i LO', fortsätter hon, men frågan är naturligtvis hur någon som har varit med och beslutat om så vidlyftiga avtal som man har haft i AMF på ett förtroendeingivande sätt kan kritisera den girighet som är så utbredd i det svenska ledarskiktet. Alla uttalanden som Lundby-Wedin nu kommer att göra kommer att ses i ljuset av att hon själv har varit med om att skapa denna kultur. Det fackliga arbetet kommer att lida av detta under en lång tid framöver. Likaså kommer arbetarrörelsen i allmänhet och socialdemokraterna synnerhet att få bära detta ok och man kommer att ha svårt att se någon trovärdighet i den berättigade kritik som man annars riktar mot den snedfördelning av resurser som de skyhöga ersättningarna, bonusarna och pensionsavtalen bara är det mest iögonfallande tecknen på i denna hyperkapitalistiska ekonomi.

'Jätteroligt att hon sitter kvar', kommenterar Mona Sahlin och Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas partisekreterare menar att LO nu sätter punkt för den här diskussionen. Ja, det blir nog väldigt roligt att ge sig in i nästa valrörelse för detta toppstyrda parti med en sådan ledning. Ledare utan visioner, utan folkligt stöd och utan kompetens. Det bäddar för en valförlust och fortsatt borgerligt styre.

Toppcheferna skrattar gott i sina slott och vanliga medborgare får se hur vi idag saknar något alternativ till den irrationella ekonomiska ordning som gör dessa avtal möjliga och som gör att skiktet där uppe alltmer avlägsnar sig från oss här nere.