Zilch

Som ni märker har jag inte så mycket att säga, men känner att det ändå skulle kännas bra att skriva någonting. Beethovens sjua i bakgrunden och Borges' ord: 'You who read me - are you certain that you understand my language?' i mitt huvud,
mitt medvetande:

If an eternal traveler should journey in any direction, he would find after untold centuries that the same volumes are repeated in the same disorder – which, repeated, becomes order: the Order. My solitude is cheered by that elegant hope.

Borges' bild av Babels bibliotek är fascinerande. Ett bibliotek bestående av alla möjliga kombinationer av tecken som ryms inom ramen för 25 ortografiska tecken, 410 sidor...

Exquisite...

Beethoven

Det där var ju helt ok med Ozzy, men Beethovens sjunde passar lite bättre till läsandet.

Musikens mästare. Världens störste kompositör någonsin.

Ozzy, Borges etc

Lite segt idag igen. När kommer sommaren egentligen? När kommer solen och värmer upp de frusna vintersjälarna? Sitter och lyssnar på Ozzys nya och läser Borges Tlön, Uqbar, Orbis Tertius. Mästaren av paradoxer och absurditeter ackompanjerad av The Prince of Darkness. Trevligt, inspirerande och vackert. On y va.

A book that does not contain its counterbook is considered incomplete...

Bush, Reinfeldt och klimatet

"De vill ta ett gemensamt grepp om klimathotet" är rubriken på ett inslag i DN idag och vi kan vidare läsa att 'de hyllade varandra för gott och starkit ledarskap, inte minst i klimatfrågor'. Det är ett mycket intressant fenomen att två ledare hyllar varandra på ett område där man inte har fattat några banbrytande politiska beslut och där man tvärtom motsätter sig en politik som skulle kunna bidra till någon lösning på de klimatproblem som världen står inför. Vi har en svensk premiärminister som tycker att vi är alldeles förträffliga vad gäller miljöpolitik och att vi därför inte behöver göra mer och vi har å den andra sidan en amerikansk president som kategoriskt motsätter sig alla internationella överrenskommelser på detta område och som vägrar att skriva under några avtal som kan bidra till att få ned utsläppen av växthusgaser. Att uttrycka att man är oroad över utvecklingen och sedan inte göra någonting för att lösa de akuta problem världen står inför är inte bara hycklande utan världsföraktande. Bush vägrar kategoriskt att göra några som helst ingrepp som skulle kunna hota 'the American Way of Life'.

Det är naturligtvis inte lätt att vara president i ett land som är så oljeberoende och där befolkningen är så motvillig till federala inskränkningar i den individuella friheten, men Bush är här en politiker som visar en så fundamental brist på gott ledarskap genom att han vägrar att lyssna på experter som varnar för den självmordsaktiga politiken. Dte gäller ju inte bara klimatfrågan utan även andra frågor, mest slående naturligtvis säkerhetsfrågor, där fiaskot i Irak borde ge även en så trångsynt ledare som Bush dålig nattsömn.

Jag vet inte hur det står till med Fredrik Reinfeldts nattsömn, men om hans fagra tal om att vi måste göra någonting åt klimatfrågorna bör han nog se till att satsa på en mer hållbar utveckling även i Sverige och inte binda upp hela samhället på ett bilberoende och på en ensidig satsning på utveckling av kärnkraft som alternativ till andra energikällor. Det är dags att tänka framåt och börja med att gräva där man står. Kanske bröja med att skaffa en mer miljövänlig bil, Fredrik?

Lost or found?

You walked into my house last night.
I couldn’t help but notice
A light that was long gone still burning strong.
You were sitting,
Your fingers like fuses.
Your eyes were cinnamon.

You said you stand for every known abuse
That was ever threatened to anyone but you.
And why should I know better by now
When I’m old enough not to? ...

When every line speaks the language of love
It never held the meaning I was thinking of.
And I’ve lost the line between right or wrong.
I just want to find the place where I belong.

Why should you know better by now,
When you’re old enough not to?
I wish I knew better by now,
When I’m old enough not to.

Liten uppmuntran

I denna mörka natt kan man kanske få någon uppmuntran av Wolf Biermann, som skrev under en tid då det fortfarande fanns ideal att kämpa för...

I denna tysta tid däremot är det inte så många som vågar säga någonting, inte så många som vågar engagera sig vare sig i politiska eller i känslomässiga frågor. Att vara engagerad, involverad, berörd... ses som en svaghet.

Det är en svag, mörk och skrämmande tid vi lever i.

Nej, låt dig ej förhårdna
i denna hårda tid
Dom alltför hårda brister
dom alltför styva mister
sin vassa udd därvid
sin vassa udd därvid

Nej, låt dig ej förbittras
i denna bittra tid
för grämelsen den bygger
ett galler runtomkring dig
och makten klarar sig
och makten klarar sig

Nej, låt dig ej förskräckas
i denna skräckens tid
Dom hoppas ju på detta
och innan kampen börjat
vi gett oss utan strid
vi gett oss utan strid

Nej, låt dig ej förbrukas
men bruka väl din tid
Nej, låt dig aldrig kuvas
du stöder oss, vi stöder dig
vi ger varandra liv
vi ger varandra liv
Vi låter oss ej tystas i denna tysta tid
en dag ska marken grönska
då stå vi alla starka
då är den här vår tid
då är den här vår tid

Uppdateringar et la guerre

Jag har fått klagomål om att jag inte uppdaterar min blogg tillräckligt ofta. Frågan är vad som är tillräckligt. Att jag inte skriver nya saker varje dag är naturligtvis sant, men det är behöver ju inte vara ett bevis för att jag inte skriver 'tillräckligt' ofta, utan kanske istället för att det inte finns tillräckligt mycket som min begränsade hjärna klarar av att hantera på ett förnuftigt sätt och sedan få ut i skrift. Sometimes the world leaves you baffled and speechless och ibland är man bara helt enkelt alldeles för upptagen med annat för att ha tid att skriva meningslösheter som ingen är intresserad av (som det här till exempel). Jag skulle kunna skriva om att jag har sprungit sönder mitt högra knä, om att jag blir lite rädd för hur Frankrike kommer att styras av Sarkozy och vilken väg Europa och världen kommer att ta med en sådan härförare mot slöddret vid rodret i hjärtat av den gamla kontinenten eller jag skulle kunna skriva om hur vacker naturen är så här i vårgrönskan... Jag kanske gör det någon gång. Nu ska jag dock ta mig an den analytiska filosofins självupplösning igen. Ett tema som inte riktigt får rum här...

Om ändå kriget som pågår i mitt huvud kunde ta slut...